Det är inte lätt att få fram i ord hur mycket kärlek och värme jag känner för människorna som finns här hemma, det spelar ingen roll hur lång tid det gått, alla står här med öppna armar när man kommer hem och sprider så mycket glädje och kärlek runt om sig. Jag skulle aldrig vara där jag är idag om det inte vore för er. Jag sökte mig hem för att få känna tryggheten, få höra era visdoms ord och få svar. Svar på saker jag själv egentligen hela tiden vetat, men ensam är inte alltid så stark. Men med ert stöd i ryggen ska jag klara det, ett nytt blankt ark väntar mig. tack!

det är få bloggar jag fastnar för, men när man börjar läsa en blogg som är skriven helt i från hjärtat, med allt det vackra men även det otroligt fula. När en människa klarar av att beskriva hur livet slits ifrån en, en liten bit för var dag som går, då sitter man inte oberörd. Att kunna formulera drömmar och hopp och en oändlig livslust i alla dess färger när du går mot slutet av livet är bara det en bragd i sig. Men det är de vackra orden och formuleringarna som tagit andningen från mig och nästan oftast som alltid har jag suttit där med tårar i ögonen. Livet är inte rättvist och det kommer det heller aldrig att vara, livet är något så otroligt skört som vi alla måste vara rädda om, så stanna upp ibland och tänk efter om du verkligen är där du vill vara, viss inte,  ta chansen, ändra på det innan det är försent!     Vila i frid K.G

Ett kliv utanför den isolerade boxen och man ser allt med lite andra ögon. Idag är dagen jag väntat på, idag är dagen som jag så länge behövt. Nya intryck och nya vägledande ord, det krävs inte mycket för att sätta skutan på rätt köl igen. En ny väg ut i livet är synlig och jag tänker inte låta den gå mig förbi!

Den sprickan som finns där i väggen, hur länge har den funnits där? vad är dens historia, har dens djup en bottnande förklaring eller har den helt enkelt bara fått stå ut med naturens obarmhärtiga krafter? Det finns sprickor i väggen överallt, men är vi tillräckligt uppmärksamma på att lägga märke till dessa, eller går vi bara avsiktligt förbi för att vi är rädda för vad som finns där, för vad som egentligen kan blotta sig när ljuset skymmer fram? 

Jag vet att väntan inte leder någonstans, men just här och nu i denna stund så får den mig att känna lite glädje, som om det faktiskt vore på riktig. Så jag tänker bara låta känslan smälta in i nuet och förgylla dessa sista natt timmar med lite lycka. 

Idag känner jag mig bara tom, känns som om det inte finns någon energi till någonting. Jag är här men ändå inte.. Jag behöver ny energi nya krafter. Jag behöver komma hem, koppla bort allt som har med Kr.sand att göra. Spendera tid med nära och kära, få känna mig levande igen. Glömma det som vart och bara fokusera på framtiden. Idag behöver jag er i min närhet, jag behöver er värme och kärlek, tänk att 70 mil kan göra så ont!

Det är mycket jag inte tycker om men det värsta måste nog vara när någon ljuger, hur man som människa kan ljuga en annan människa rätt upp i ansiktet och bara låtsas som ingenting, vart finns samvetet hos dessa människor undrar jag. Jag säger inte att jag är perfekt, för självklart har jag dragit någon vit lögn eller halvt dragit på sanningen, men aldrig att jag skulle ljuga om något som jag vet skulle kunna såra eller skada en annan människa. Men om det gällde en ärlig ting nog fan skulle jag ha stake nog till att säga sanningen istället för att stå och göra mig själv till åtlöje. För hur bra eller hur mycket man än ljuger så kommer ändå alltid sanningen ifatt en.

mörkret faller allt snabbare nu och hösten står och väntar runt hörnet, de sista sommardagarna har sjungit ut och kvar står vi som överlevde. Man känner hur ångesten kryper allt närmare inpå och man vill egentligen bara stanna tiden för ett tag, för att få en chans att samla alla tankar och funderingar, att möjligen få en hel hets bild av vad som var och vad som komma skall. Jag är nog mer förvirrad nu än då och att ord kan förvirra är väl ingenting nytt, men när man inte riktigt förstår innebörden av orden som sagts, eller av de meningar som bytts så står man bara kvar där mitt i det tomma intet och undrar om det verkligen var värdt det, värt att börja riva upp i allt igen. jag har själv satt mig i denna situation och jag önskar bara att jag hade klarat av att vara starkare, klarat av att ta det där sista slutgiltiga steget men jag fixar det inte. Jag vet inte om det är ensamheten som skrämmer, eller om det är sån att jag inte är redo för att släppa taget riktigt än eller så är det så enkelt som att jag faktiskt saknar det, mer än vad jag själv trott...                                                                   Lägger tankar och funderingar åt sidan nu och säger Godnatt! kärlek/ DS

Jag vet att det är så här det blir när saker och ting inte faller på plats, vardagen blir rubban och det tar lite tid innan man får kontroll på den igen. Jag kan inte påstå att jag på något sätt skött detta med bravur eller glans, men för första gången på länge mår jag som jag förtjänar, Så jag tillåter mig själv att få njuta av det vackra som var, så får bara verkligheten smyga sig tillbaka när det passar sig!- love / denise

jag har så mycket tankar och funderingar i mitt liv just nu att jag bara skulle behöva få ur mig allt, men idag räcker inte orken till så jag tar det i morgon - I'm back!       

Här om natten hade jag en sån där härligt fantastisk dröm och som Pär sa, du kanske drömmer sann drömmar och även fast jag vet att jag inte bör tänka tanken, så kan jag bara inte stöta bort det faktumet att det faktiskt hade vart fantastiskt trevligt om det skulle slå in och bli sant. Man måste väl få drömma!

 

Annars flyter livet på i all sin glans, dock tycker jag att min karma är lite lätt orättvis emot mig in i mellan men det är väl bara sån livet är, ingen ide att lägga ner tid och energi på det.

 

Imorgon står fredag på schemat och för många så även helg, dock inte för mig som ska arbeta på lördag, vilket i och för sig inte gör mig något då en annan måste tänka lite ekonomiskt nu här framöver så jobb på lördag innebär en lugn fredag, och förhoppningsvis även en lugn lördag. I ärlighetens namn tror jag bara det skulle vara bra för mig med lite lugn och ro, kasnke rent utav ska koppla bort mig ifrån omvärlden ett slag och bara nöja mig med mitt eget sällskap.

 

 

Snart Sverige och pulsen går upp - just love!

 

 

Ni vet den här tiden på året då det känns som om vintern aldrig ska ta slut, det är fint väder men med den bitande kyla som blåser in i från havet och till råga på allt ligger snön som ett istäcke över marken så varje steg ute på öppen gata är ett steg i ren livsfara. De varma dagarna känns så långt borta och man bryr sig inte riktigt här och nu, man tycker lite synd på sig själv och känner att man är värd att unna sig lite godsaker titt som tätt, just precis den tiden har jag befunnit mig i nu och tror det har blivit lite utav en ond cirkel så därför mina vänner börjar mitt nya och hälsosammare liv från och med måndag.

Ja inte för att jag förväntar mig några stordåd men känner att kroppen behöver ett upplyft, känns som om den sunkit ihop en del under det senaste månaderna, samt att jag kännt mig helt tom för energi, så nu blickar vi framåt med positiva vibbar!

 

-Om nästan exakt en månad är jag hemma och sanna mina ord vad skönt det ska bli att få komma hem ett slag och bara koppla av - just love.

 

Kärlek/ds

Ytterligare har en helg passerat i all sin enkelhet och i princip har jag inte gjort ett dugg, bara slappat av och tagit det lungt. Blev inge kroghäng denna helgen heller och lika glad är jag för det, fundersamt om man börjar bli gammal nu, gammal och förståndig. Eller kanske är sanningen så enkel att jag helt enkelt bara behövde mig en pause ifrån allt, i vilket som har det vart riktigt skönt.

 

Imorgon drar en ny arbetsvecka igång och jag glädjer mig,mycket sker även denna vecka så riktigt än kan jag inte slappna av, men snart, snart hoppas jag att min kropp och knopp kan få lite vila, är behövligt efter alla omställningar i det sista.

 

take care - love /ds

Efter en tid utan intenetåtkomst har jag nu äntligen fått tillgång igen och som det underlättar det vardagliga livet.

I det sista har egentligen mitt liv bara vart ett enda stort kaos och det tar på krafterna att hela tiden gå runt med frågor och funderingar men inga klara lösningar, när något äntligen faller på plats dyker någonting nytt upp och så är det bara att börja om från början, ibland känns det som om det faktiskt inte finns något riktigt slut på detta. Men snart drar en ny månad in och med den förhoppningsvis lite mera klarhet. Även en tur hem väntas och sanna mina ord vad jag glädjer mig till det, home sweet home

 

har nu vart snusfri i över en och hen halv månad så ja, det är jag ju rätt nöjd med måste jag säga. Men kan även tillägga att det "inte" bara är fördelar med att sluta...., nu gav jag mig själv lite lätt kvällsångest också, bra jobbat. aja smällar man får ta när man är ung och dum.

 

Imorgon vankas jobb och i dessa tider rullar nya varor in stadigt så det är fullt upp med att packa upp och packa ut, ett jobb med många frestelser skulle jag vilja påstå.

 

Något annat spännande att berätta? - nej jag tror faktiskt inte det. För en gångs skull tror jag att jag gör rätt med att bara hålla tillbaka på det lilla som finns för att sedan se om det gör någon skillnad..

 

Det måste ha vart ödet!

 

Kärlek/ds