ibland finns det inte ord
Denna vecka har vart väldigt omtumlande på alla sätt och vis och det kanske är på både gott och ont.
I morogn är det Kattis sista dag här och det känns inge kul alls, seperations ångest i sin renaste form.
Kan inte förstår att tid kan gå så otroligt fort, känns som om det nyss var 17 maj eller påsk, helt ärligt känns det som om min föedelsedag bara var för någon vecka sedan. konstigt kanske ni tycker men sanningen är den att detta har vart ett äventyr utan dess like och jag är otroligt glad över att jag fått uppleva detta med dessa brudar. och gör vi ccw som vi gör det här kan jag nog nästan sätta pengar på att årets ccw kommer bli det bästa,
Eliten gör det med stil, vi och Leif GW Persson.
Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i
Kärlek/ ds
closer to the edge
för varje dag som går så tar denna resa ett kliv närmare slutet och rätt från mitt hjärta, jag hatar det.
Känner inte alls att jag är klar här, har så mycket mer som jag skulle vilja hinna med så mycket mer som borde vara gjort. Det enda som lockar en hem är den kommande classic car week veckan och vad kan man annat säga om den än att de är den klockrenaste veckan på hela året, så visst är det något att komma hem till.
Men när den veckan är över vad finns där då? Frustrationen är ett faktum.
nu väntas
vinopolen
dusch
mat
vin
låna pengar, låna ut pengar
fest
& till sist - Bada bada bada
Kan nog bli en kväll i tre enigheten tecken, det gillar vi.
vi hörs när vi hörs, vi ses när vi ses
Kärlek/ ds
øhhh
peace out my lover.
nær sanningen hinner ikapp.
Njuter før fullt av mitt liv hær nere och jag kan ju faktiskt inte annat æn att sæga att jag stor
trivs hær nere. Så just dærfør kænns det rætt tungt att vetskapen om att denna resa med dess fruntimmer
snart ær øver, men vi ska gøra det bæsta av den sista tiden och jag vet att det kommer bli kalas.
puss & klem
Att göra vardagen till en fest
Efter allt detta tabrage med foten så har jag faktiskt insett en del saker, men kanske framför allt att man inte ska ta saker förgivna och klaga på en massa. va fan passa på och njut av ungdomen och klaga inte över allt som inte går din väg, för hur som helst så kommer det alltid nya chanser nya möjligheter, så stanna upp ett slag och njut för guds skull.
Nu väntar jag med spänning till måndag och till mitt läkar besök. Jag hoppas verkligen med hela min själ att allt ska se bra ut nu så jag kan återvända till verkligheten igen. Dock ska jag väl inte klaga, har fått spendera mycket tid med min kära mor och far och andra betydelsefulla människor och det har uppskattats vill jag lova. Men saknar faktiskt vardagen med jobb och stress och allt som hör där till. Men vi får väl se hur det går.
Vill även tacka allt och alla där hemma i Sverige för en helt underbar midsommar, den slog mina förväntingar med eld och lågor och jag hade två helt oslagbara dagar ute i buschen med fantastiska människor. Var så otroligt kul att träffa alla igen och jag ser verkligen fram emot ett kärt återseende med festligheter och allt som hör där till i augusti.
En midsommar i alla sin glans...
Tack för mig.
Kärlek/ ds
