det är få bloggar jag fastnar för, men när man börjar läsa en blogg som är skriven helt i från hjärtat, med allt det vackra men även det otroligt fula. När en människa klarar av att beskriva hur livet slits ifrån en, en liten bit för var dag som går, då sitter man inte oberörd. Att kunna formulera drömmar och hopp och en oändlig livslust i alla dess färger när du går mot slutet av livet är bara det en bragd i sig. Men det är de vackra orden och formuleringarna som tagit andningen från mig och nästan oftast som alltid har jag suttit där med tårar i ögonen. Livet är inte rättvist och det kommer det heller aldrig att vara, livet är något så otroligt skört som vi alla måste vara rädda om, så stanna upp ibland och tänk efter om du verkligen är där du vill vara, viss inte,  ta chansen, ändra på det innan det är försent!     Vila i frid K.G

Ett kliv utanför den isolerade boxen och man ser allt med lite andra ögon. Idag är dagen jag väntat på, idag är dagen som jag så länge behövt. Nya intryck och nya vägledande ord, det krävs inte mycket för att sätta skutan på rätt köl igen. En ny väg ut i livet är synlig och jag tänker inte låta den gå mig förbi!

Den sprickan som finns där i väggen, hur länge har den funnits där? vad är dens historia, har dens djup en bottnande förklaring eller har den helt enkelt bara fått stå ut med naturens obarmhärtiga krafter? Det finns sprickor i väggen överallt, men är vi tillräckligt uppmärksamma på att lägga märke till dessa, eller går vi bara avsiktligt förbi för att vi är rädda för vad som finns där, för vad som egentligen kan blotta sig när ljuset skymmer fram? 

Jag vet att väntan inte leder någonstans, men just här och nu i denna stund så får den mig att känna lite glädje, som om det faktiskt vore på riktig. Så jag tänker bara låta känslan smälta in i nuet och förgylla dessa sista natt timmar med lite lycka. 

Idag känner jag mig bara tom, känns som om det inte finns någon energi till någonting. Jag är här men ändå inte.. Jag behöver ny energi nya krafter. Jag behöver komma hem, koppla bort allt som har med Kr.sand att göra. Spendera tid med nära och kära, få känna mig levande igen. Glömma det som vart och bara fokusera på framtiden. Idag behöver jag er i min närhet, jag behöver er värme och kärlek, tänk att 70 mil kan göra så ont!