Tiden går så fort nu, så fort att man inte hinner med. Löven silar ner i luftens kalla vind och vårt landskap börjar mer eller mindre bli en färgnyans av gult & brunt. Solens strålar verkar ha tagit slut och nu syns bara den värsta sida av hösten, all denna gråhet som täcker allt utifrån och in. Det är bara att acceptera, sommaren 2009 är nu över, en sommar jag knappt känner att jag fått uppleva som om den aldrig existerat.
I mellan åt gillar jag verkligen hösten, tycker att den kan vara så där mysig, när man bara kan spendera dagar på soffan med all rätt. En årstid då man har rätt att trappa ner, börja bearbeta sitt inre och börja förbereda sig på att mörkare tider är påväg. Men det är inte lätt att finna ett lugn då man känner sig stressad i hela livs situationen, jag känner bara att jag vill bort bort bort. starta om och bygga upp en ny framtid, för jag ser verkligen ingen framtid för mig just här just nu. Jag känner mig rätt vilsen bara jag går utanför dörren, som om jag vet att det i princip bara finns en återvändsgränd när jag tar klivet ut. Jag vill uppleva någonting annat någonting nytt, något som får en att känna det där lyckoruset genom kroppen, som om man har hittat rätt. Det är inte det att jag inte gillar min barndoms by eller staden man spenderat sina växande år i. Det är bara det att det finns så mycket annat som jag måste få uppleva för att jag ska kunna uppskatta det här på samma sätt som jag alltid gjort.