Av gårdagens bravader så finns det faktiskt ingenting av värde att berätta. Det enda man verkligen insåg värdet av är lyckan av att ha lyckats tagit sig härifrån. Här står tiden stilla på alla sätt och vis, så fruktansvärt tragiskt och patetiskt. Dock fick vi träffa en hel del trevligt folk samt att man fick hänga med brudarna och det är ju alltid ett plus i kanten.


Kommande vecka är rätt fullspäckad och det känns faktiskt riktigt skönt, känns som om jag måste hålla mig sysselsatt för att klara av att befinna mig här. På något vis känns dagarna så mycket längre här än vad de gör hemma. Men att få tillbringa dagarna här med nära & kära förgyller vardagen så otroligt mycket, kan aldrig i ord beskriva hur mycket positiv energi ni sprider, det enda jag kan säga är, tack för att ni finns.


Pär, Sussie, Kr.sand, Harveys, solen - är de ting som vi saknar.


Gårdagen är historia, morgon dagen ett mysterium. dagen idag är en gåva.
Kärlek/ds