om jag bara kunde ta tillbaka mitt val om att ta de dær jævla skona om jag bara hade gjort allting annorlunda så hade jag inte suttit hær som en invalid med gipsad fot och en sex veckors period utan mening. Ja kanske ni tycker jag låter bitter men detta ær fan inte roligt. Sommaren ær hær och jag kommer sitta inspærrad i den dær jæ'vla lægenheten som om de vore nå satans fængelse. som om det inte vore nog att vi bor på fjærde våningen utan hiss så har vi heller ingen ballkong jag kan sitta ute på. Nej just nu ser jag faktskt inget ljus i denna tunnel. Funderar skarpt på att læmna detta och åka hem till min kæra mamma och pappa i Sverige.

Dock vill jag verkligen tacka Susanne før allt hon har gjort før mig med allt detta spring på sjukhuset och æven tacka hennes mor før hur de har tagit hand om mig. Jag ær tacksam før att jag lært kænna så fina mænniskor hær nere.


Till sist vill jag tacka mina kæra sambos som stællt upp så mycket før mig under denna tid och jag vill verkligen inte svika den tre enigheten. men just nu ær allt så kompliserat. Men stannar jag så gør jag det før er. før jag vill egentligen inte læmna er eller någonting som finns hær.


Møjligen drar vi på hytte tur och det vore faktiskt riktigt skønt att komma bort från byn ett tag och bara få njuta av solen och naturen och glømma bort alla bekymmer før ett slag.


nej nu har jag en massa att fundera øver. Ta hand om er och om varandra.


Tack før mig.

Kærlek / ds